Vi har mat på vårt bord, men hur mår Moder Jord?
Maten vi äter är en utav de saker i vår vardag som har störst klimatpåverkan. Ungefär en fjärdedel av det svenska hushållets klimatpåverkan kommer från utsläpp av växthusgaser som livsmedel ger upphov till på sin väg från jord till bord.
Alla kan vi väl tallriksmodellen: en del kolhydrater, en del grönsaker, och en mindre del protein. Alla dessa tre delar går att få miljövänligare genom olika små handlingar.
Vi börjar med kolhydraterna.
Livsmedel som tillhör denna grupp är potatis, ris, pasta, bulgur, couscous och bröd. Generellt kan vi i Sverige betygsätta potatis med <3 och ris med :(.
Användningen av växtskyddsmedel är oftast större vid odling av ris än potatis. Medan potatis kan odlas i Sverige måste vi importera ris från andra sidan jordklotet. Det bästa alternativet en svensk kan välja är alltså potatis. Andra klimatbra alternativ ät pasta, bulgur och mathavre.
Ha detta i åtanke:
· Fullkornsprodukter är både nyttigt och en större del av växten kommer till användning.
· En portion ris orsakar mer än dubbelt så stora utsläpp av klimatgaser som en portion potatis.
Så har vi också de gröna små sakerna: grönsakerna.
Grönsaker, frukt, bär och baljväxter påverkar klimatet olika beroende på hur och var de odlas. Grova, tåliga grönsaker odlas ofta på friland och behöver ingen uppvärmning från växthus och har därför mindre påverkan på klimatet. Dessutom är de tåliga och kan därför lagras länge vilket minskar svinnet (den mat som kastas) både hemma och i butik.
Vid odling av frukt och grönt används relativt mycket växtskyddsmedel jämfört med spannmålsodling och generellt besprutas frukt mer än grönsaker.
Frukt och grönt som inte har besprutats så mycket, eller inte alls, kallas ekologiskt odlade och är väldigt trevliga för miljön eftersom bekämpningsmedel innehåller många giftiga ämnen.
Detta kan du tänka på:
· Vindruvor, bananer och citrusfrukter är fullproppade av bekämpningsmedel.
· Ät mer grova grönsaker som broccoli, kål, rotfrukter och lök. De kräver inte så mycket energitillförsel i form av uppvärmda växthus och är dessutom tåliga grönsaker som håller länge och slipper kastas.
· Salladsgrönsaker som isbergssallad, gurka och tomat är klena grönsaker som blir dåliga fort och måste kastas. Dessutom odlas dem ofta i växthus vilket kräver stor energitillförsel.
· Ät frukt och grönt efter säsong. De som får mogna på egen hand kräver mindre energi, smakar bättre och innehåller mer näring!
Till sist har vi proteinerna, som oftast består av kött eller fisk.
Kan du komma på något mål under dagen då du inte äter kött? Du har skinka på frukostmackan, väljer i skolan oftast det icke-vegetariska alternativet, och hemma är det nästan jämt kött till middagen.
I Sverige äter vi oerhört mycket kött och i de flesta fall äter vi mer kött än vad våra kroppar egentligen behöver för att må bra. Dessutom är köttproduktionen en oerhörd belastning för klimatet.
Om du, som många andra, är allt för vana vid att ha en stor köttbit på tallriken och inte skulle kunna tänka dig att leva utan den så finns det några sätt att vara en miljömedveten köttätare på:
· Välj ekologiskt kött från svenska gårdar.
· Minska storleken på köttbitarna och ät dem mer sällan. Byt ut kött mot vegetariskt några gånger i veckan.
· Naturbeteskött, alltså djur som har betat i hagmarker så som nöt och lamm, gynnar det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. Dem äter gräs, som vi människor ändå inte kan förtära, och kan livnära sig på marker som inte går att odla upp.
· Ät mindre kyckling och fläsk ty dessa inte ger samma positiva effekt på naturen som betande djur och äter foder som kräver bekämpningsmedel vid odling och som transporteras långa sträckor för att komma till bondgårdarna.
Det handlar inte om att vi alla måste bli vegetarianer, men vi måste dra ner på det överdrivna köttätandet. Proteinerna behöver inte bestå av döda djur. Man kan några mål i veckan istället äta bönor, linser eller ärtor.
Ett sista råd, som gäller alla de tre delarna, är att slänga mindre mat. Full ätbar mat kastas allt för ofta bort. Det påfrestar både ekonomin och miljön, eftersom den klimatpåverkan som skett i samband med framställningen av maten då har skett helt i onödan. Lita på din lukt och stirra inte blint på bäst före-datumet. Se nu till att resterna kommer till användning. Och i skolmatsalen ska du tänka på att inte ta mer än vad du kommer orka stoppa i dig, ta istället flera gånger.
Tänk dig för innan du stoppar något i munnen. Vad du äter påverkar inte bara dig!
/Attitude Green